Iiiingen förståååår

.. hur förkyld jag är! Och till råga på allt: igår fick jag något i ögat. Inget ovanligt, mina ögonfransar är så korta att de har svårt för att hindra skräp som vill in i mitt öga. Men det här satt fast. Riktigt fast! Vi såg det inte ens, men jag kände det och mitt öga kände det, jag grät (ur ena ögat) för en hel livstid. Och vi spolade. Spolade med vatten, med linsvätska, vatten, linsvätska.. Det gick en timme innan jag gav upp och sa att jag får klara mig ändå. Jag gick och la mig. (Jag fick hålla tryck över ögat eftersom det antagligen satt fast bakom ögonlocket och det gjorde ont att blunda, men inte om jag höll tryck över). När det gått en timme eller så, utan att jag somnade, så gick jag upp igen och började leta efter grejen i ögat.
Jocke frågar: Hur är det med ögat?
Emelie svarar: Oförändrat läge, kapten. (Här blinkar jag lite och ser förvånad ut) MEN! DET ÄR JU BORTA! JAG KAN BLIIIIINKA!!!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0