Vändpunkt - tal till mig själv
Nu har fyra dagar hunnit springa förbi och första skolveckan är (officiellt) slut. Nu börjar grupparbetena och vi har mer egen pluggtid. PUH! Nu börjar det svåra!
Idag var jag och skaffade lånekort på Orkanen. Ett sånt häftigt bibliotek! Den vill jag visa för alla! Inte på grund av böckerna kanske men för utsikten och inredningen i bygget. Häftigt.
Sedan känner jag mig peppad för att börja träna. Jag känner att mitt nya liv börjar nu. Och jag vill börja med allt sånt som jag vill börja med. Där kommer träningen in. Eftersom min äldsta storasyster sprang tjejmilen i år, efter att ha gått ner väldigt mycket i vikt så blir jag peppad att själv rätta upp ett mål att sträva efter. Jag fick reda på att det går ett IFORM-lopp i Malmö varje sommar och då kan man springa 5km eller 10km. Är det bara jag som känner att det är ett realistiskt mål? Jag har kollat runt lite på gym och sådant men hittat ett Friskis och Svettis inte alls långt hemifrån, på cykelavstånd. Det är också ett av mina mål; att cykla överallt. I fyra dagar har jag cyklat hemifrån till skolan. Visst är det sjukt jobbigt! Jag som är så väldigt otränad. Men idag var det inte alls lika jobbigt som i måndags. Om jag då cyklar i, säg, tre veckor till så borde jag ha lite fler muskler och lite (inte spec mycket) men tillräckligt för att jag skulle kunna dra ut till Skrylle och springa mina första steg. Jag skulle kunna dra ut nu men jag tror för att bli mer peppad och att inte chockera kroppen så tror jag på lugna framsteg. För tillfället så kan jag inte springa speciellt långt för att vara helt slut. Kanske efter tre veckor, kanske jag kan springa lite längre och känna mig mer.. som att jag för framsteg?
Jag tror på mig själv. Jag tror att detta är en vändpunkt. Ett nytt blad. Jag vill skriva positiva saker och fylla bladet med roliga och engagerade ord. Jag vill må bättre, ha bättre kondition och en bättre hållning, orka mer och känna glädjen. Och unna mig kakor och bio!
Ikväll blir det bio med min favorit. Inglorius basterds. Och jag har glömt bort att hämta ut biljetterna?
Idag var jag och skaffade lånekort på Orkanen. Ett sånt häftigt bibliotek! Den vill jag visa för alla! Inte på grund av böckerna kanske men för utsikten och inredningen i bygget. Häftigt.
Sedan känner jag mig peppad för att börja träna. Jag känner att mitt nya liv börjar nu. Och jag vill börja med allt sånt som jag vill börja med. Där kommer träningen in. Eftersom min äldsta storasyster sprang tjejmilen i år, efter att ha gått ner väldigt mycket i vikt så blir jag peppad att själv rätta upp ett mål att sträva efter. Jag fick reda på att det går ett IFORM-lopp i Malmö varje sommar och då kan man springa 5km eller 10km. Är det bara jag som känner att det är ett realistiskt mål? Jag har kollat runt lite på gym och sådant men hittat ett Friskis och Svettis inte alls långt hemifrån, på cykelavstånd. Det är också ett av mina mål; att cykla överallt. I fyra dagar har jag cyklat hemifrån till skolan. Visst är det sjukt jobbigt! Jag som är så väldigt otränad. Men idag var det inte alls lika jobbigt som i måndags. Om jag då cyklar i, säg, tre veckor till så borde jag ha lite fler muskler och lite (inte spec mycket) men tillräckligt för att jag skulle kunna dra ut till Skrylle och springa mina första steg. Jag skulle kunna dra ut nu men jag tror för att bli mer peppad och att inte chockera kroppen så tror jag på lugna framsteg. För tillfället så kan jag inte springa speciellt långt för att vara helt slut. Kanske efter tre veckor, kanske jag kan springa lite längre och känna mig mer.. som att jag för framsteg?
Jag tror på mig själv. Jag tror att detta är en vändpunkt. Ett nytt blad. Jag vill skriva positiva saker och fylla bladet med roliga och engagerade ord. Jag vill må bättre, ha bättre kondition och en bättre hållning, orka mer och känna glädjen. Och unna mig kakor och bio!
Ikväll blir det bio med min favorit. Inglorius basterds. Och jag har glömt bort att hämta ut biljetterna?
Kommentarer
Trackback
