starslacker

Idag är en väldigt bra dag. Igår var också en bra dag. Nyårsafton. Den spenderades först i Esarp hos familjen Larsson där vi åt en stor julfrukost fram till 13. Det var väldigt mysigt eftersom vi inte setts på så länge. När vi berättade om mamma som ville att vi skulle ta med fåtöljen på tåget så skrattade Gunilla så att hon grät. Dom är väldigt olika, min mamma och hans mamma. Min mamma har inställningen att inget är omöjligt. Eller kanske mer, allt går och inget behöver vara svårt. Hans mamma är lite mer begränsad, eller så ska man väl inte heller säga. Men iallafall. Min mamma tycker att det inte alls är konstigt att ta med sig en fåtölj på ett tåg, men det tycker jag. Och Gunilla, som skrattade så gott för att hon tyckte att min mamma var så hämningslös, att hon hade en härlig inställning. Tyvärr har jag nog inte ärvt den genen.

Iallafall så åt vi frukost och sen fick vi skynda oss hem för "efter-jul-julstädningen". En storrengörning av hela lägenheten. Så himla skönt. Sen kom Tobbe och Daniella vid middagstid och dom lagade förrätten till denna festliga kväll. Dom bjöd på vitlöksbröd med stekt halloumi och en grönsallad. Vi bjöd på huvudrätten som blev älgbiff med potatisgratäng, serverat med rödvinssås, vitlökssmör och en stor sallad. T&D bjöd sen på efterrätten som var dumlekladdkaka med grön grädde. Denna festmåltid gjorde att vi tillbringade över fyra timmar runt matbordet, kanske tillochmed fem timmar. Sen innan tolvslaget så kom Janeth och Christian och vi poppade champagnen och pussades och kramades.

När vi vaknade imorse var vi väl inte direkt pigga men efter att jag spelat mitt nya spel i typ fem (FEM!) timmar så tog jag mig i kragen och satte på en romantisk film, Broarna i Madison County, och vi mös i soffan, min man och jag. Då åt vi resterna från gårdagens huvudrätt, minst lika gott, om inte godare dagen efter! Sen diskade han och jag kokade te och kaffe och värmde den sista biten kladdkaka. Och i soffan igen och kollade på Höst i New York med efterrätten. Det kanske inte låter mysigt men det var mysigt. Tända ljus och båda två lite lagomt mysiga och kramas och pussas alldeles lagomt mycket. Jag är så lycklig som har honom. Han är allt och inget, och inget som går att beskriva med ord. Han är min och han gör mig lycklig!

Imorgon är det vår fjärde julafton för säsongen (och förhoppningsvis sista!) då vi ska dela ut julklappar med Larssons. Det ska bli mysigt. Hoppas jag får nya gardiner..

Och så fyller jag år om en vecka! Har jag sagt det? Ja, jag gillar att fylla år. Än så länge. Jag vill veta vad han har köpt till mig...